Är det lättare för mammor att få ensam vårdnad?

Varje år går tusentals vårdnadstvister upp i svenska domstolar. I majoriteten av dem döms till fortsatt gemensam vårdnad mellan föräldrarna, men i ganska många fall dömer rätten till ensam vårdnad. Påfallande ofta är det mammorna som har stämt pappan, och som får ensam vårdnad. I de fall där pappan stämt mamman på vårdnaden, vilket till att börja med är ganska få fall, så döms så gott som aldrig till ensam vårdnad.

Är det lättare för mammor att i rätten bli betrodda som goda föräldrar och vårdnadshavare än vad det är för pappor? Tyvärr talar mycket för det. Och som feminist, någon som strävar efter ett jämlikt samhälle, tycker jag att det är skandal att det svenska rättsväsendet fortfarande år 2019 är så låsta vid gamla könsroller att det är näst intill omöjligt för en pappa att få ensam vårdnad om sitt barn, trots att det är mamman som i mångt och mycket försvårat samarbetet om vårdnaden.

Vem är mest trovärdig i rättens ögon?

För det är tyvärr ofta så det ser ut i de vårdnadstvister som går upp i svenska rättssalar. Mamman har bestämt sig för att frysa ut pappan, på grund av att hon anser att han inte är någon bra förälder/person. Hon vägrar låta barnen träffa pappan och vill inte ha någon kontakt kring vårdnaden.

När pappan sedan stämmer mamman på vårdnaden, för att få en chans att komma tillbaka in i sina barns liv, blir han av mamman anklagad för både det ena och det andra och hamnar i en försvarsställning där bevisbördan är hans. Han måste alltså på eget bevåg försöka presentera bevis på att han är en bra förälder, och att han visst har försökt få till stånd ett samarbete kring vårdnaden. Samtidigt hävdar mamman det motsatta. Vem rätten i majoriteten av fallen väljer tror på? Gissa själva.

Dags att göra upp med förlegade könsroller

Det finns fortfarande en grundmurad uppfattning i vårt samhälle om att barn framför allt hör ihop med sin mamma. Och att mammor skulle ljuga på grund av en hämndvilja mot sin före detta finns tydligen inte på kartan. Bara i de fall där pappan kan presentera uppenbara bevis på att mamman vägrat samarbeta kring barnen, och dessutom har socialnämndens representanter med sig till hundra procent, kan rätten döma till fortsatt gemensam vårdnad, eller i vissa fall tilldela pappan vårdnaden. Det sistnämnda ses dock fortfarande som något suspekt av många.

Självklart kan en pappa vara en lika god vårdnadshavare som en mamma, och ge sitt barn en trygg uppväxt och en god uppfostran. Kanske har han till och med bättre förutsättningar än mamman att respektera umgängesrätten och se till att hans barn får träffa sin mamma regelbundet. Men tyvärr avspeglas inte denna självklarhet i de domar som 2019 fortfarande utdöms i vårdnadstvister i Sverige. Låt oss hoppas att de kommer att göra det under det decennium som nu står för dörren. Gott nytt år!

Läs mer om vårdnadstvister på https://www.vårdnadstvist.nu/

Andra inlägg

• Kamerabevakning för bostadsrättsförening ger ökad trygghet
• Köksrenovering i Stockholm – tips för att lyckas
• Ord från en golvläggare i Stockholm: “Ditt golv säger mer än du tror”
• Linjemålning – konst och praktik i förening
• Arkitektkontor i Stockholm och deras roll i stadens utveckling
• Lyft din bostad med homestyling i Stockholm
• Allt du behöver veta om fönsterrenovering i Stockholm
• Elsäkerhet i hemmet – en investering för framtiden
• Uppställningsplats för husbilar i Stockholm
• Magasinering av hushållsbohag i förrådscontainer Stockholm