Det segregerade RUT-avdraget

Statens RUT-avdrag har fått kritik sedan det infördes. Man talade redan från början om att det skulle bli till ett slags “pig-avdrag” som enbart skulle ge fördelar till dem som redan hade mycket pengar - en slags återgång till en förgången tid då folk hade råd att ha hembiträden istället för att ta hand om sina egna hushållssysslor.

Frågan har skapat splittring inom både politiken och samhället. Här tar vi en titt på vad RUT-avdraget faktiskt har resulterat i hittills efter ett antal år.

Dammsugarmunstycke på trägolv.

Har skapat många nya jobb

Bidraget har faktiskt lett till att skapa många nya arbetstillfällen, framför allt för personer som har låga chanser att skaffa sig ett annat arbete. Jobb inom städbranschen och andra former av serviceyrken är en bra startpunkt för dem som står utanför arbetsmarknaden idag. 

Tack vare att det inte krävs några specifika kvalifikationer och att yrkena är relativt enkla att lära sig så öppnar de upp en dörr för dem som behöver få in en fot på arbetsmarknaden. 

I och med att RUT-avdraget nu har utökats till att omfatta mer än enbart hemstädning så har ytterligare arbetstillfällen skapats, bland annat inom trädgårdsskötsel och snöskottning, tvätt, datorservice med mera.

De rikaste utnyttjar bidraget mest

Det som ursprungligen var tänkt med bidraget, nämligen att fler som annars skulle ha svårt för att betala för denna typ av tjänster skulle få råd, måste anses ha misslyckats. När man tittar på statistiken så blir det nämligen väldigt tydligt att de som utnyttjar bidraget mest är personer med höga inkomster som utan problem skulle ha råd att betala för tjänsterna även utan skatteavdraget.

Det måste anses vara ett misslyckande då det är stora summor pengar som kommer personer till nytta som egentligen inte har behov av dem. Samma summor skulle säkerligen kunna läggas på sjukvård eller skola istället och istället komma hela samhället till nytta.

Hur kan övriga få råd?

Vi står alltså inför ett dilemma där RUT-avdraget visserligen skapar arbetstillfällen, men bidraget i sig huvudsakligen utnyttjas av rika. Frågan är alltså om bidraget bör vara kvar och i så fall hur man skulle kunna göra för att stimulera användningen bland låg- och medelinkomsttagare. Skulle man kanske kunna sätta en gräns för hur hög inkomst man får ha för att kunna utnyttja bidraget? Eller handlar det mer om attityder och att människor med lägre inkomst fortfarande anser det vara något för rika att ta hjälp med hemstädning och andra tjänster som underlättar vardagen?

ROT-avdraget är mer lyckat eftersom människor automatiskt använder sig av det när det handlar om bygg- och renoveringsprojekt som de verkligen behöver. Där är fördelningen mellan olika inkomstgrupper jämnare.

30 sep 2019

Här på ninaruthstrom.se skriver vi om feminism på riktigt och hur du kan applicera den i vardagen.