Finns det feministisk arkitektur?

Jag läser i tidningen om ett projekt på KTH, Kungliga Tekniska Högskolan, som handlar om feministisk arkitektur och stadsplanering. Lärare och arkitekter på KTH har tittat på det offentliga rummet, främst i miljonprogramsområden i Stockholm, och ställt sig frågan varför det i så stor utsträckning upptas av män. Kvinnor lyser med sin frånvaro på gator och torg och enligt lärarna har det till stor del att göra med att kvinnor känner obehag inför att vistas ute i dessa områden. De söker sig hellre till större handelsplatser eller till innerstaden på sin fritid.

Tveksamma förslag?

Det leder forskarna till att resonera vad man kan göra för att få kvinnor att våga ta plats i områdena de bor i och de radar upp en mängd förslag på hur man kan göra det offentliga utrymmet i Stockholms ytterförorter mer jämlikt. Påfallande ofta tycker jag att förslagen verkar ganska lama, och dessutom att de cementerar bilden av kvinnor som hemmafruar som står för matlagning och barnpassning. Bland förslagen hittar vi:

  • Kombinerad restaurang/lekplats
  • Offentligt kök kombinerat med odling
  • Tvättstugor plus lekrum och café
  • Datasupport plus vävstuga

Kan detta verkligen öka jämställdheten?

Visst kan det vara så att det i många hushåll i Stockholms miljonprogram finns en tydlig uppdelning mellan manligt och kvinnligt. Männen blir ”hängande” när de inte antas ta ansvar för barn och att sköta hemmet. Då samlas de på torgen och caféerna medan kvinnorna gnor på där hemma. Men löser man det genom att flytta ut kvinnornas arbete i offentligheten? Vad är tanken, att kvinnorna ska ha publik när de sköter hushållet? Eller är tanken att männen ska se kvinnorna och inspireras att ta ansvar och hjälpa till? I så fall är det ju positivt.

Vad lockar kvinnorna?

Jag är osäker på om detta är bra lösningar, men jag tycker däremot att det är jättebra att det finns människor som tänker på de här sakerna. När man tänker efter så spelar ju utformningen av det offentliga rummet stor roll för hur vi människor beter oss. Vad är det, förutom kanske shopping, som lockar kvinnor till de offentliga rummen? Kultur, samtal och kreativa möten, visar det sig i flera undersökningar, och det är även en bild som lärarna på KTH fått. Fler offentliga scener, som verkligen hamnar synligt, både i Stockholms innerstad och i förorterna. Fler museer, aktivitetshus och så vidare.

Arkitekt som arkitekt

Det här handlar mycket om stadsplanering, men kan arkitektur också vara feministisk? Är en kvinna som är feminist automatiskt en feministisk arkitekt? Självklart inte, en kvinnlig arkitekt är kort och gott en arkitekt, vare sig hon är feminist eller inte. Hon har samma utbildning och möter samma svårigheter och utmaningar att rita staden som sina manliga kollegor.

En arkitekt i Stockholm arbetar utifrån uppdrag som har sin grund i beslut som politiker, byggherrar, skönhetsråd och många andra tagit. En arkitekt i Stockholm kan inte rita fritt ur fantasin och ge liv åt sina politiska ståndpunkter genom arkitektur.

En fråga värd att fundera vidare kring

Så feministisk arkitektur handlar inte om huruvida arkitekten är kvinnlig eller inte, utan om vad politikerna i Stockholm vill bygga för stad. En stad med mjuka värden; med mindre trafik, fler torg, parker och uteliv, är det feministisk arkitektur? Kanske. Det är i alla fall en stad som jag skulle vilja leva i, och säkert många män jag känner också.

Känner du någon arkitekt i Stockholm, fråga honom eller henne om det finns en särskild sorts feministisk arkitektur och hur den i så fall ser ut. Det är en fråga som det helt klart är värt att fundera vidare kring. Överlag behöver kvinnor ta mer plats i offentligheten om vi vill ha ett levande och tryggt Stockholm.

3 Mar 2019

Här på ninaruthstrom.se skriver vi om feminism på riktigt och hur du kan applicera den i vardagen.